Tillbaka till metaller
En film för introduktion. Tack till Verktygsväggen https://youtu.be/SiFlx1S0K2s
Förslag på uppgifter finns längst ner efter fakta texten.
Det finns flera metaller som du kan möta och använda i slöjden.
Jag vill lyfta fram Koppar, (brons) Mässing, järn och Tenn. Även metaller som framställt från järn och Aluminium kan vanligen förekomma i slöjden. Alla dessa materialen bär en viktig historia som alla har gott av att fått höra, händer fått bearbeta och ögon fått se det formgivna resultatet.
Koppar, 
den kemiska beteckningen är CU. namnet kommer från det latinska namnet cuprum. Smältpunkt 1083 °C. Koppar förekommer mycket sällan i fri form i naturen utan är bundet till järn, syre, bly, zink och även i vissa fall gul, silver, platina och arsenik. Koppar är den första metallen som mänskligheten lärde sig att bearbeta. Den har länge varit eftertraktad och använd som betalningsmedel likt silver och guld och man har funnit mekaniskt framställda smycken från 9500 f.Kr. Koppar har haft en stor betydelse för den svenska historien och inom svensk kultur. I mitten av 1600-talet var koppargruvan i Falun den största i Europa och hela Sveriges ekonomi hölls uppe tack vare en lönsam malmbrytning. Falu rödfärg kommer från framställningen av koppar och var en mycket viktig biprodukt. Koppar var under lång tid även landets viktigaste exportvara. Kopparplåt från Falun täckte taken på Europas slott och katedraler och koppar från Falun användes i mynt ända nere i Spanien under hela 1600-talet, likväl som Svenska Daler. Malmbrytning sker i gruvor eller dagbrott. Malmen krossas och anrikas genom en rad olika metoder för att få en ren koppar. Se källa.
Koppar är 100% återvinningsbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Koppar är lätt att bearbeta i kallt tillstånd, även lödning och svetsning är lätt att utföra. Svårare är det att gjuta koppar för det bildas lätt luftblåsor.
Koppar används idag huvudsakligen till den elektriska industrin, i byggindustrin och till vattenrör, tak och beklädnad. Koppar ingår även i mässing och brons.
Slöjden: lämplig koppar är SS5013 finns som plåt med god formbarhet, halvhård -4. Kolla med din lokala stålhandel för dagspris.
Löda koppar gör du genom Mjuklödning 650°C, eller varmlödning 750-950°C detta läser du mer om under sammanfogning metall
https://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar
Mässing
är en icke-magnetisk kopparlegering, där koppar är legerat med zink. Vanligast är att mässing består av 65 % koppar och 35 % zink. Smältpunkten är 900–940 °C beroende på legeringens sammansättning. Färgen på mässing eller andra zink-kopparlegeringar varierar med kopparhalten i legeringen. Mässing är hårdare än koppar och går att bearbeta kall och är även lämplig att för gjutning och svarvning, mässing går även bra att löda. De äldsta spåren av koppar-zinklegeringar härrör från Kina från 4000 f.kr. Tidiga fynd härrör även från Indien och Mellanöstern. Dessa legeringar har dock i allmänhet låg zinkhalt, mellan 5% och 15 %, och troligen har de tillkommit genom att man smält zinkhaltig kopparmalm, inte som en avsiktlig legering. Det var de grekerna som upptäckte att mineralen galmeja (zinkspalt) spelade en central roll i att framställa en koppar med mässingens egenskaper. Mässingen, som är relativt billig, har sedan länge använts för prydnadsföremål, och kallades förr av den anledningen ”fattigmansguld”. Idag används mässingen till patronhylsor, armaturer, vattenkranar som sedan ytbehandlas med krom och prydnadsföremål.
Slöjden: lämplig mässing SS5150 finns som plåt även stångmaterial med god formbarhet i kallt tillstånd, halvhård -4.
Löda mässing är svårare än koppar men du gör det genom, Mjuklödning 450-650°C eller varmlödning 725-825°C detta läser du mer om under sammanfogning metall
Järn
är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne med kemiska beteckningen Fe. Järnets historia är över tretusen år och används bland annat till verktyg och vapen, samt till det vanliga byggmaterialet, stål. Smältpunkt 1538 °C. I Sverige var det från ca 500 f.Kr till omkring 1050 e.Kr.som järn började användas, denna tid kallas i Norden för järnåldern.
När människan i Norden började använda järn så var det främst myrmalm som utgjorde råmaterialet i järnframställningen. I den tidiga järnframställning så utvanns järnet ur malmen genom eldgropar och eldtorn. Myrmalmen togs upp från sjöbotten eller mossar, torkades och krossades i mindre bitar.
Där smälts myrmalmen tillsammans med träkol i höga temperaturer som uppnåddes genom eld och lufttillförsel genom en kanal från en bälg.
Järnstycket bearbetas sedan genom plastisk bearbetning genom smide. När man började bryta bergmalm för järnframställningen i Sverige så var det framför allt i Bergslagen och Norrland som har var de viktigaste källorna till bergmalmen. Samtidigt hade bättre metoder för att utvinna järnet ur malmen utvecklats, masugnen. 
Med masugnar kunde högre temperaturer uppnås. Bergmalmen krossas och skiljs från andra bergarter. För att få ut järnet ur malmen smälts järnmalmen i en masugn, järnsvarpverk. Se video Från malm till pellets Se vidare video järnframställning
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rn
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/forntiden-och-antiken/jarnaldern-i-norden
Tenn
är ett silvervitt metalliskt grundämne med smältpunkt 232 °C. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som ”stång” eller ”ten” och på tyska heter det zinn. Den romerske författaren Plinius som benämnde tennet plumbum album (”vitt bly”) Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han gav dess kemiska beteckning (Sn) året 1812. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan antiken, då det mjuka tennet och den mjuka kopparn tillsammans bildar den hårda legeringen brons. Tenn utvinns framförallt ur mineralet tennsten kassiterit, SnO2 och kommer numera från fyndigheter i Kina, Peru, Brasilien med flera. Metallen oxiderar inte med syre vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot korrosion med en tennbeläggning. Även kopparföremål som använts som behållare för livsmedel förtennats, inte för att hindra korrosion utan för att hindra att giftiga kopparföreningar kommer ut i maten. Tenn används som en komponent i olika legeringar. Inom elektroniken används tenn som en mekanisk förbindelse mellan komponenterna, (du löder fast komponenter med tennlegering).
Slöjden: Tennstänger och tackor för att gjuta egna tennföremål finns att köpa men det går även bra att köpa tennföremål i secondhand och återvinna dessa. Tänk på säkerheten vid smältningen av tennet.
Brons
är ett i förhållande till koppar och mässing en hårdare metallegering och då mer svårbearbetat, Brons har även bättre hållfasthet och korrosionsmotstånd än koppar och mässing. Historiskt har Brons använts för gjutning av vapen och prydnadsföremål samt i tillverkning av mynt. Idag används brons i stor utsträckning vid tillverkning av musikinstrument, exempelvis cymbaler och strängar till stränginstrument, men är också mycket vanligt på båtar som material utsmyckning och till propeller och för ventiler under vattenytan.
Slöjden: bons är ingen metall jag har använt i slöjden.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Brons
- Koppar Förslag på uppgift, arbetsbeskrivning: Ljussläckare
- Mässing Förslag på uppgift, arbetsbeskrivning: Driva skål
- Stål Förslag på en första smidesuppgift, arbetsbeskrivning: Hjärta