Trädets uppbyggnad

Bildresultat för trädstammens uppbyggnad

Trä har sedan urminnes tider betytt mycket för människor och djur. Skogen och träden har givit skugga, skydd och boplats, föda och förser oss med syre och tar upp koldioxid. Verktyg har sedan urminnes tider tillverkats av trä och dom en råvara till byggnader av trä. Trädet har och är fortfarande ett viktigt bränsle för uppvärmning och matlagning. Träd kan även förvandlas till biobränsle till förbränningsmotorer i fordon.

Träd delas in i två sorter: barrträd och lövträd.

Barrträden är en gammal växtgrupp och är vanligast på kallare breddgrader och deras avfall, (barr) gör jorden surare och näringsfattigare än lövskogsjord. Barrträdens ved består till 40-45% av cellulosa, ca 20-22% av hemicellulosa och knappt 30% av lignin (lim).

Lövträden som växer i kallare klimat fäller sina blad på vintern för att spara energi, medan barrträden behåller sin barrbeklädnad året om (med undantag för lärkträdet).

Rotens uppgift är att förse trädet med vatten och mineralämne, lagra näring och att hålla kvar trädet i marken. I de flesta fall samarbetar trädets rötter med svampar i s.k mykorrhiza. Både träd och svamp har fördelar av detta samarbete. Svamparna löser ut vissa mineraler från marken till trädet, något som trädet inte själv klarar.

Stammens uppgift är att bära upp kronan och att och att vara förbindelselänken mellan kronan och roten. En varm sommardag kan så mycket som 1000 liter vatten transporteras upp till kronan. Stammen fungerar även som magasin för näringsämnen. Trädets hållfasthet i förhållande till sin vikt och lätthet att bearbeta gör det till ett synnerligt användbart material, inte minst inom byggindustrin. Trä som material har många egenskaper p.g.a av trädets inre minst inom byggindustrin

Kronans uppgift är att genom bladen eller barren svara för fotosyntesen/ämnesomsättningen. Kronan består av grenar och kvistar med blad eller barr.

Ett träslag är trä eller virke från en viss trädart. Oftast har träslaget samma namn som trädet. Virkets nyans i färg kan skilja från splintveden in mot trädets märg, även för samma träslag kan det var stor skillnad i nyans. Kärnan kan vara nästan svart och ytveden nästan vit.

Stammens uppbyggnad Träden är som allt levande i vår natur uppbyggda av celler. Stammen hos barrträden består i tvärsnittet av märg, kärnved, splintved och bark. I tvärsnittet ser man årsringarna där bredden visar hur fort trädet vuxit. Träd växer olika fort. Kvaliteten på virket beror dels på plantans egenskaper och den miljö och det klimat trädet växer i, dels på hur skogen sköts. Tillväxtstörningar av olika slag kan leda till spänningar, sprickor och kådlåpor eller till att så kallad reaktionsved bildas. Liksom kvistar är dessa störningar naturliga variationer i virket. Tack till källan Trädguiden

Årsringar I stammens tvärsnitt kan man se ljusa och mörka ringar, så kallade årsringar. De ljusa ringarna är vårved, det vill säga ved som bildats under våren och försommaren. Denna ved har tunnväggiga svaga fibrer med låg densitet och hög vätskepermeabilitet. De mörkare ringarna är sommarved. Det är ved som bildats under sommaren och tidig höst. Fibrerna i denna ved har tjocka och starka fiberväggar med tre gånger högre densitet än vårveden.

Årsringsbredd Antalet årsringar i stubben anger trädets ålder. Årsringarnas bredd visar hur fort trädet vuxit. Trädets tillväxthastighet och därmed årsringsbredd beror på genetiska anlag, markens bördighet och det lokala klimatet – temperatur, ljus och framförallt nederbörd. Dessutom har skogens skötsel, det vill säga antal röjningar och gallringar samt hur hårda dessa är vid varje ingrepp, en avgörande betydelse för årsringsbredden. Tack till källan Träguiden

Du kan se och läsa mer på Träguiden Länken http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *